Diamanter kan mycket kallas, jag kallar vårt lilla barnbarn, Josefina för en diamant i livets smycke, underbarare unge finns inte.
Idag har jag varit ute hos dem och fikat
lite och busat mycket med Josefina, hon kan faktiskt säga mormor, nu iaf.Tiden bara försvinner och jag kan ligga på golvet och busa
hur länge som helst, idag ville hon ha min halsduk på sig, och det fick hon såklart, dessutom är mormors almanacka ganska kul att bära på, så den glömde jag såklart därute.Gabriella hade dessutom bakat en jättegod sockerkaka, som jag för all del bara tog en tunn skiva av, måste ju tänka lite på vikten.....tyvärr.
Svängde förbi Alexandra och lämnade lite grejer till lördag, papperstallrikar och sånt, så hon slipper disk på lördag, vi blir ju ganska många, om alla kommer.
Hon har fått i ordning jättefint, tycker jag, hoppas bara att hon kan bestämma var hon ska hänga upp tavlorna nånstans.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar