måndag 12 september 2011

Tiden ilar

Det händer saker i en rasande fart, jag menar Stefan Liv, det finns helt enkelt inte ord, men han är ju inte den enda i världen, som dött....
Många, troligen unga familjer, sörjer där borta oxå.

Fast detta kom så nära, och det är ju inte så konstigt, Jönköping är ju nästgårds, så att säga.

Även på jobbet, händer det saker, av varierande slag.

Nytt schema, tja, vad ska man säga, vid varje förändring, så har det nästan alltid blivit sämre, under alla mina år, 34, har det hunnit bli, så har det varit så.

Söka annat och börja om på nytt, nej tack, tror inte det????

Vår chef, har fått nytt uppdrag och kommer att sluta i Nässjö, sörjer någon???? tror faktiskt inte det, krasst, men sant.

Hösten fullständigt övermannar oss, inte en chans, att stoppa den, men det är som det ska.

Vår nya bil, har blivit påkörd, eller en kille körde rätt in i bakdörren, på parkeringen i stan, där jag kom lugnt och fint, inte roligt, det heller.

Ska lämnas in, troligen denna veckan o jag får köra hyrbil, allt som tur är betalt av motpartens försäkring.

Även "mor" har åkt på en smäll, fick göra en ballongsprängning i hjärtat, förra veckan, men allt gick bra, trots att hon inte är sååååå ung, längre.

Skriver "mor" för mamma, har hon inte varit för mig, på många,många,många år.

Den som nog har mest ont av detta beteende, är troligen hon själv, och jag hoppas innerligt, att jag aldrig kommer att bli sådan, älskar alla våra barn, alldeles för mycket, för det.

Owe kämpar på med sitt, och hittills har det gått över förväntan, jag hoppas bara att han orkar fortsätta, lite kryptiskt, men det räcker att de som vet, förstår.

Inga kommentarer: